Efter ett efterlängtat och kärt återseende med min bror och mina snabbväxande brorsöner, lite gott käk och obefintlig nattsömn gick bilfärden till Källby kyrka & där möttes så vi femton som kunde närvara när mor & far fick några avskedsord, psalmer och en hel del tårar på färden. Undertecknad försökte fånga känslorna och förloppet så gott det gick under tiden som minnesbilder for genom huvudet. Jag som hade förmanat alla andra att sätta mobilerna på ljudlöst glömde själv av att larm går igång oavsett. Som tur var till lugna smäktande toner, lite som en sista hälsning från andra sidan.
Vid Skeby kyrka hjälpte mina snart fullvuxna brorsöner till att placera urnorna på den slutliga viloplatsen i det vackra lite kylslagna vårvädret & vi fick tillfälle att lämna en ros och säga några sista ord innan mamma fick höra 'Strövtåg i hembygden' & pappa fick dansa till sina kära Lasse-Stefanz en sista gång.
Det var fint att få prata av sig efteråt med alla närvarande och dela både minnen och uppdatera varandra om vad livet under den påtvingade covid-isoleringen hade bjudit på innan alla återvände till sitt.
Jag fick några sköna men trötta timmar i Truve med min bror och hans familj & två av tre katter som stortrivdes i sällskapet.
Sen gick färden hem mot Göteborg via tåg & givande samtal med en lite trött men trevlig gymnasie-elev och en härligt spontan och mycket grundlig utfrågning av ett litet energiskt yrväder som var på väg till samma stad med sina föräldrar för att hälsa på morfar.
Efter en som brukligt skakig och plågsam färdtjänstresa togs jag emot av en flicka med vackert yttre & inre och ohälsosamt långa wolverine-klor innan tröttheten och en hårt prövad kropp tog ut sin rätt :)